ATENA Didaktik

När AI träder in i naturvetenskaps- och teknikklassrummen: Etiska dilemman för lärare

2024-09-30T15:07:22+02:00

Artificiell intelligens (AI) förekommer allt mer i diskussioner om skola och utbildning. En utmaning för lärare är att följa med i den tekniska utvecklingen och bristen på adekvat kompetensutveckling. Men även etiska frågor är viktiga, något som diskuteras relativt lite i relation till den svenska skolan. Etiska frågor handlar bland annat att som lärare gå bortom färdiga råd och själv reflektera etiskt kring sin användning av AI i klassrummet. Syftet med artikeln är att lyfta forskning som presenterar etiska principer relevanta för AI i skolan på olika organisatoriska nivåer. Vi ger utifrån detta exempel på etiska dilemman i relation till AI, eleven, läraren och skolan.

Hur kan vi organisera undervisningen på lågstadiet så att eleverna lär sig att värdera resultat i egna undersökningar?

2024-11-06T08:54:44+01:00

Naturorienterande undervisning i grundskolan ska ge eleverna möjlighet att genomföra systematiska undersökningar, vilket ofta kräver laborativa moment. Forskning visar att sådana moment ofta har flera syften, vilket kan göra att fokus på naturvetenskap som process förloras. En särskilt viktig del är att lära sig värdera resultat. Men elever har ofta svårt för det eftersom de inte får tillräcklig träning i att analysera data och prata om möjliga felkällor när de tolkar sitt resultat. Syftet med den här artikeln är att visa exempel på hur NO-undervisningen på lågstadiet kan organiseras för att stärka elevernas förmåga att värdera resultat. Undervisningen planerades och analyserades med hjälp av den didaktiska modellen Organiserande syften. En klass i årskurs 2 genomförde nio lektioner om friktion, där fyra centrala lektioner fokuserade på att testa vilket material som gled snabbast nedför en ramp. Lektionerna utformades för att ge eleverna en aktiv roll i både utformningen och utvärderingen av undersökningarna och elevernas synpunkter och förslag användes i planerandet av efterkommande lektion.

Erfarenheter av att komplettera undervisningen med generativ AI

2024-09-16T08:48:25+02:00

I denna artikel utforskar jag integrationen av artificiell intelligens (AI) i min undervisning inom naturvetenskap och teknik med TPACK-modellen som reflektionsram. Utifrån min erfarenhet som lärare diskuterar jag bland annat möjligheterna att använda AI-verktyg för att skapa alternativa provversioner och fysiksimuleringar. Artikeln belyser både möjligheter och utmaningar med AI i undervisningen och betonar vikten av att kombinera AI med traditionella pedagogiska metoder. Genom att tillämpa TPACK-modellen diskuterar jag hur teknisk, pedagogisk och ämnesmässig kompetens samspelar vid AI-integration i undervisningen. Avslutningsvis rekommenderas lärare att kritiskt utforska AI:s potential i STEM-undervisning.

AI-litteracitet i teknikundervisning

2024-08-29T13:53:28+02:00

Artificiell intelligens finns idag i våra egna och i elevernas mobiltelefoner, integrerat i appar som Spotify och SnapChat och i form av generativ AI som exempelvis ChatGPT. Tillgången till AI påverkar vilken information vi tar del av och hur vi tar del av den. Utvecklingen kan verka både spännande och skrämmande, men oavsett vilket måste vi rusta oss själva och våra elever med kunskaper om AI och förhållningssätt som leder till klok användning. I den här artikeln presenterar jag ett ramverk för hur AI-litteracitet kan bli ett innehåll i teknikämnet.

Utveckling av undervisning för grundläggande AI-litteracitet i gymnasieskolans teknik- och programmeringskurser

2024-09-23T08:22:37+02:00

Generativ AI har satt hela samhället i gungning, och skolan kommer att behöva möta de nya behoven genom att rusta elever för att lära och verka i en värld med lättillgänglig artificiell intelligens (AI). I denna artikel presenterar vi ett utvecklingsprojekt om AI där ett undervisningsmoment designats, genomförts och utvärderats i två cykler i samverkan mellan lärare, forskare och IKT-pedagog. Utgångspunkten var att inom ramen för existerande läroplan och med begränsade resurser kunna ge gymnasieelever grundläggande kunskaper innan större initiativ kring AI-litteracitet eventuellt kommer på plats. Undervisningen har genomförts i kurserna Teknik 1, Teknik 2 och Programmering 1, och innefattar såväl teori om AI som praktiskt laborativa moment. Analyser av elevernas enkätsvar visar att de fick en mer nyanserad förståelse för AI och riskerna med AI, samt att de kände sig bättre rustade att använda AI på ett konstruktivt sätt.

Forskningsbaserad kunskap som redskap för undervisningsutveckling

2024-06-11T13:45:13+02:00

Reflektioner från praktiken är en texttyp där lärares hantering av didaktiska utmaningar i den egna undervisningen står i centrum. Syftet med texttypen är att lärare ska kunna få möjlighet att dela med sig av vetenskapligt grundade reflektioner om hur den egna praktiken kan utvecklas. Men vad innebär det att reflektionerna är vetenskapligt grundade? Ett sätt att se på det är att didaktiska kunskaper och andra användbara forskningsresultat används som redskap för att adressera didaktiska utmaningar med syftet att göra undervisningen mer framgångsrik. I artikeln ger vi exempel på lärare som gjort detta och hur de kommunicerat sina erfarenheter.

En modell för att utveckla elevers förmåga att formulera undersökningsbara frågor i naturvetenskap

2024-06-07T13:08:03+02:00

Det är inte givet att gymnasielever i sitt genomförande av systematiska undersökningar samtidigt utvecklar en kunskap om naturvetenskapens arbetsmetoder. I en studie undersöker forskare en modell för att stödja eleverna i att utveckla undersökningsbara frågor. Resultaten visar att modellen ger stöd, men att den kräver att läraren gör sig delaktig i elevernas arbete med att utveckla frågorna.

Berättelser om naturvetenskapliga kontroverser som ett sätt att undervisa om naturvetenskapens karaktär

2024-06-04T08:26:30+02:00

Att ta kritisk ställning i samhälleliga frågor med naturvetenskapligt innehåll är en utmaning för elever. Det beror bland annat på att forskare ofta är oeniga. För att kunna hantera detta behöver elever förstå naturvetenskapens karaktär. En studie visar att undervisning som bygger på berättelser om historiska fall av naturvetenskapliga kontroverser öppnar för elevcentrerade diskussioner som berör naturvetenskapens karaktär.

Ett undervisningsmaterial för att stödja elevers förståelse för programmering inom ramen för teknikämnet

2024-05-30T11:00:39+02:00

I denna artikel diskuterar vi hur vi har använt resultat från ett mindre forskningsprojekt om programmering för att utveckla undervisningen inom teknikämnet. I forskningsprojektet såg vi att eleverna använde olika strategier när de programmerade en robot att följa en böjd linje, och att dessa strategier var olika framgångsrika för att lösa uppgiften. Resultatet från detta projekt samt våra erfarenheter av att undervisa programmering på grund- och gymnasieskolan användes för att ta fram och pröva ett undervisningsmaterial som stödjer elevers förståelse för programmering. Materialet adresserar inte enbart programmeringsspecifika begrepp, utan också för teknikämnet relevanta företeelser såsom återkopplingssystem, ändamålsenlighet och pröva och ompröva. Undervisningsmaterialet, som är grundat i den didaktiska modellen Organiserande syften, utgörs av en PowerPoint med korta lärarkommentarer.

Hur kan studiebesök planeras så att de stödjer elevers intresse för naturvetenskap och teknik?

2024-05-23T11:17:15+02:00

Det finns många faktorer som avgör elevers intresse för naturvetenskap och teknik, och det går inte att ta för givet att alla har detta intresse. Vid ett studiebesök slogs vi av att det trots att de allra flesta var nöjda, ändå fanns ett fåtal elever som inte såg något värde i besöket. Som lärare på gymnasiets naturvetenskapliga program ville vi lära oss mer om hur vi kan tänka kring detta för att ge elever de bästa förutsättningarna för att utveckla ett intresse för naturvetenskap och teknik. Detta gjorde vi i en forskningscirkel i samarbete med ett universitet. Artikelns syfte är att ge en inblick i teorin om naturvetenskapligt och tekniskt kapital och beskriva hur vi utifrån den förändrat hur vi planerar våra studiebesök.

Hur gör vi det osynliga synligt?

2024-02-12T10:21:04+01:00

Hur kan vi undervisa barn i åk 2 om sådant som är för litet för att vi ska kunna se det med blotta ögat? Cellen är ett exempel på ett sådant innehåll, vilket tidigare forskning har visat kan vara svårt även för äldre elever att förstå. I den här artikeln beskriver vi hur vi utgående från det kooperativa arbetssättet har utformat undervisning om cellen där digitala verktyg har en viktig roll. Vi reflekterar över vad som händer i klassrummet när vi gör de olika övningarna. Enligt våra erfarenheter hjälper de kooperativa strukturerna eleverna att tillsammans utveckla kunskap om detta abstrakta innehåll. Vi upplever att eleverna stödjer varandra, och bidrar till att skapa en tillåtande och ödmjuk lärandemiljö. Vi lyfter också utmaningar som vi stött på i vårt arbete med kooperativt lärande med digitala verktyg.

Ett artikelformat för att dela kritiskt prövade erfarenheter

2023-12-22T13:36:12+01:00

Skollagen kräver att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. ATENA Didaktik ger stöd för detta genom att dels publicera artiklar om publicerad forskning skrivna för lärare, dels genom artikeltypen ”Reflektioner från praktiken”. Denna texttyp erbjuder en plattform för lärare att dokumentera och dela kritiskt prövade erfarenheter, för att på så sätt bidra till en kollegial professionell dialog och byggandet av beprövad erfarenhet. I den här texten fördjupar vi oss i vad Reflektioner från praktiken innebär och ger en översikt över de artiklar som hittills publicerats.

Tre didaktiska reflektionsverktyg i kombination för att utveckla undervisning i naturvetenskap

2024-04-29T14:27:28+02:00

Lärarutbildningen ska ge lärarstudenter möjlighet att utveckla ämnesdidaktisk kunskap om bland annat ämnesinnehållet, kursplaner och bedömning, vilket de sedan ska kunna omvandla till praktiska handlingar i klassrummet. För att lyckas behöver lärarstudenter även utveckla sin förmåga att reflektera didaktiskt och kunna använda sin reflektion för att utveckla sin undervisning. Inom lärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad har vi använt de tre didaktiska reflektionsverktygen Content representation (CoRe), Storyline, och Lesson Observation Tool (LOT) för att utveckla lärarstudenternas förmåga att planera, genomföra och reflektera kring undervisning i naturvetenskap med koppling till sin VFU. I denna artikel vill vi dela med oss av våra erfarenheter av denna arbetsmodell. Syftet är att ge en beskrivning av hur lärarstudenter och verksamma lärare kan ta stöd av de tre vetenskapligt baserade reflektionsverktygen för att planera, genomföra och utvärdera undervisning i naturvetenskap.

Sju lärarroller i mellanstadiets NO-undervisning

2023-11-02T15:02:57+01:00

Forskare har i en studie identifierat sju olika lärarroller i mellanstadiets NO-undervisning. Lärarrollerna tydliggör olika sätt att förverkliga NO-undervisning och synliggör antaganden som dessa vilar på.

Artiklar om teknikdidaktisk forskning i ATENA Didaktik - en överblick

2023-06-22T15:18:08+02:00

Teknikdidaktisk forskning är ett fält som växer, och vi har sedan starten av ATENA Didaktik publicerat ett antal artiklar om sådan forskning. Här ger vi en överblick över dessa artiklar utifrån tre olika teman. Vi hoppas att detta ska hjälpa läsare att hitta intressanta texter om relevanta frågeställningar för lärare som undervisar i teknik.

Många utmaningar när programmering integreras i undervisningen

2023-06-14T07:56:07+02:00

Vilka är utmaningarna och riskerna när lärare ska integrera programmering i sin undervisning? Det undersöker Peter Vinnervik i sin avhandling. Resultaten visar att lärare står inför flera olika utmaningar, såsom brist på kunskap om programmering och hur de kan undervisa inom området. Samtidigt ger läroplanen inte så mycket vägledning kring implementeringen.

Programmering kan ses som ämnesinnehåll i teknik

2023-06-12T10:15:02+02:00

Kod innebär konstruktion av en teknisk lösning och kan därmed ses som ämnesinnehåll i teknik. En studie fann att elever i årskurs 1 och 4 värderar kodens ändamålsenlighet efter hur den är att läsa eller skriva, och inte vad programmet ska utföra. Forskarna ser även en möjlig progression i programmeringskunnande, från naturligt språk till abstrakt och symbolbaserat.

Teknikundervisning förmedlar flera olika bilder av teknik

2023-04-28T09:32:48+02:00

En studie visar att elever i förskoleklass i sin teknikundervisning fick lära sig en mängd saker om teknikens förhållande till människor, samhälle och natur utöver lektionsinnehållet. Budskap om att teknik ibland även kan påverka människor och miljö negativt var ovanliga.

Designprocesser kan stödja teknisk bildning om hållbar utveckling

2023-04-13T13:09:53+02:00

En designprocess kopplad till undervisning om modern teknik kan vara ett sätt att kombinera teknikundervisning om begrepp, modeller och teknikutveckling med utveckling av teknisk bildning om hållbar utveckling. Det visar en studie där elever fått designa och diskutera framtidens hus.

Kontinuitet är viktigt för kontextbaserad NV-undervisning

2023-03-20T16:45:08+01:00

Kontextbaserad undervisning kan bidra till engagemang och lärande i naturvetenskap. Men det är viktigt att det finns en kontinuitet mellan undervisningen, kontexten, och det naturvetenskapliga innehållet. Forskare har i en studie undersökt hur en lärare undervisar om infektionssjukdomar med Ebola som kontext. Resultaten visar att kontexten kan bidra till en progression i elevernas lärande.

Gratis undervisningsresurser från industriföretag kräver didaktiska överväganden

2023-08-01T14:09:07+02:00

Det finns många olika aktörer som engagerar sig i skolans undervisning i naturvetenskap och teknik – inte minst från industrin. I denna artikel presenterar vi resultat från vårt forskningsprojekt som visar att detta kan innebära intressekonflikter mellan privata och allmänna intressen. Vi presenterar även ett ramverk från samma projekt som kan fungera som stöd för lärare för att göra didaktiska överväganden kring denna typ av undervisningsresurser.

Lärare behöver ge eleverna stöd att tolka representationer i kemiklassrummet

2023-02-21T11:38:25+01:00

I en doktorsavhandling utforskar Emelie Patron lärares användning och elevers erfarenheter av visuella representationer av kemisk bindning på gymnasiet. Hon fann bland annat att lärare arbetar med visuella representationer på fem olika sätt, för att hjälpa eleverna att fokusera på viktiga delar av det som visas. En slutsats är att lärare behöver stöd för användning av visuella representationer i kemiklassrummet.

Ritande kan stödja barns och elevers lärande i naturvetenskap

2023-02-15T09:09:00+01:00

Att rita kan hjälpa barn att lära sig naturvetenskap och om hur bilder används inom naturvetenskapen. Forskare har undersökt hur lärare genomför aktiviteter där barn och elever i yngre åldrar får rita i den naturvetenskapliga undervisningen. Resultaten visar hur upplägget påverkar vilket lärande som blir möjligt. Att lärarens syfte, normer och det material som finns tillgängligt samspelar har betydelse för barns och elevers lärande.

Bortom görande

2024-03-14T09:20:59+01:00

En skolas traditioner och vanor kan begränsa vilka kunskaper och syften som dominerar i teknikundervisningen. I den här texten presenteras tre kunskapskategorier som har sitt ursprung i olika kunskapstraditioner. Dessutom presenteras två begrepp - ingenjörsförmågor och medborgarförmågor – som refererar till två långsiktiga syften med teknikundervisning. Resultaten är hämtade från min avhandling som bland annat handlar om vilket teknikinnehåll tekniklärare betonar i sin undervisning. Dessa resultat, som kommer att utvecklas i texten, kan bli ett stöd för lärare när de behöver förhålla sig till tolkningsutrymmet som finns i läroplanen. Resultaten kan därmed bidra till att bredda synen på teknikämnet och dess innehåll.

Förenklad bild av naturvetenskap i skolan

2023-01-26T09:56:32+01:00

Kunskap om naturvetenskapernas karaktär kan underlätta elevers förståelse av ämnesinnehållet samt främja deras intresse. En studie från 2015 visar dock att lärare ofta fokuserar på fakta i undervisningen och presenterar naturvetenskap som en universell metod som leder till säker kunskap.

Lärare ändrar sin undervisning efter learning study

2023-02-01T16:41:04+01:00

Variation och jämförelser är något som förbättrar lärandet. Lärare tog till sig denna insikt i ett learning study-projekt där de fick chans att ställa begrepp mot varandra i undervisningen.

Undervisning kan rusta elever för att hantera sin klimatoro

2023-08-25T15:14:08+02:00

Elever kan använda olika strategier för att hantera negativa känslor som väcks av klimatfrågor. Vilken strategi en elev använder kan ge olika följder både för hur eleven tar emot klimatundervisningen och för framtida miljöengagemang. En forskningsartikel presenterar en undervisningsstrategi för att bemöta elevers klimatoro konstruktivt genom att främja kritisk känslokompetens.

Tre typer av argument för materians partikelnatur i kemiundervisning

2023-10-06T09:32:38+02:00

I en studie av vilka argument för materians partikelnatur högstadielärare använde i kemiundervisningen dominerade experimentella argument där partikelmodellen bekräftas indirekt. Även mer filosofiska argument förekom, medan argument som ger belägg för existensen av individuella partiklar inte förekom alls.

Att undervisa naturvetenskap i det flerspråkiga klassrummet

2022-12-21T14:53:10+01:00

En fråga som både är aktuell och akut för många lärare är hur vi kan arbeta på ett språkutvecklande sätt för att stärka nyanlända och flerspråkiga elever i alla ämnen. En annan fråga som också är viktig är hur vi kan arbeta språkutvecklande i naturvetenskap och teknik så att alla elever oavsett språklig bakgrund gynnas i sin kunskapsutveckling. Intresset för denna undervisningsproblematik återspeglas i flera bidrag i detta nummer av ATENA Didaktik.

Lärare i naturvetenskapliga ämnen: se upp med orden!

2022-12-08T10:40:51+01:00

Faktor, mönster, konstant och referens är exempel på ord som kan ha flera olika betydelser. För elever kan det vara svårt att tolka skoluppgifter där ord som kan ha flera alternativa betydelser ingår. En studie från 2016 visar att sådana svårigheter kan uppstå när elever samtalar och löser uppgifter från PISA-testet.

Läsförmåga viktig för resultat på TIMSS

2022-12-01T09:21:27+01:00

Den internationella studien Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) mäter bland annat elevers kunskap i naturvetenskap. En studie har undersökt sambandet mellan elevers resultat och hur frågorna är uppbyggda språkligt. Den visar att elever behöver vara goda läsare för att uppnå bra resultat i naturvetenskap på TIMSS.

Är lärobokstexterna i de naturvetenskapliga ämnena för enkla?

2022-11-23T14:33:55+01:00

Är lärobokstexterna som elever möter i högstadiet och gymnasiet alltför enkla för att ge eleverna möjlighet att utveckla avancerade ämneskunskaper? Judy Ribeck undersöker i sin avhandling från 2015 hur ämnesspråken i biologi, kemi och fysik är uppbyggda och hur de utvecklas från högstadiet till gymnasiet. Resultaten visar bland annat att språket i de naturvetenskapliga ämnena blir markant svårare i övergången mellan högstadiet och gymnasiet.

Gynnsamt att låta elever växla mellan vardagligt och naturvetenskapligt språkbruk

2022-11-23T14:33:58+01:00

När elever får engagera sig i diskussioner som berör naturvetenskapliga teman växlar de mellan vardagsspråk och ämnesspråk, visar en ny studie. Detta är ett sätt för eleven att skapa relationer mellan sitt vardagsspråk och naturvetenskapens språkbruk. Forskarna menar att det finns didaktiska möjligheter för lärare att utveckla elevernas ämnesspråk genom att arbeta medvetet med detta.

Att använda fler språk i klassrummet kan ge ett ökat lärande

2022-10-28T13:51:36+02:00

När flerspråkiga elever i årskurs 3 fick använda båda sina språk kunde de utrycka sig mer avancerat och på ett mer utvecklat sätt. Att använda hela sin språkliga repertoar blir till en resurs för eleverna, visar en studie från Stockholms universitet.

Språkinriktade aktiviteter kan gynna övergången från vardagsspråk till ämnesspråk

2022-10-28T13:51:39+02:00

Språkinriktade undervisningsaktiviteter i fysik på gymnasiet kan hjälpa lärare att stötta elever när de lär sig ett abstrakt fysikspråk. Lärarna bör då särskilt fokusera på de ord och fraser som binder samman olika fysikaliska begrepp och därmed visar hur begreppen relaterar till varandra. Det visar en avhandling från Malmö högskola.

Analogiövning som stöd för elevers lärande om kemisk beräkning

2023-12-05T10:06:41+01:00

Hanterandet av komplexa frågeställningar inom kemi, såsom kemisk beräkning, kräver en sammansatt förståelse av kemiämnets tre olika kunskapsformer: den makroskopiska, den symboliska och den submikroskopiska. För att bemästra kemiska beräkningar behöver eleverna alltså uppnå större förståelse för abstrakta begrepp som substansmängd men även för hur detta förhåller sig till de symboliska och makroskopiska perspektiven. Ett sätt att stödja lärande av abstrakta fenomen inom naturvetenskap är att använda analogier. I denna artikel presenterar jag en undersökning av huruvida en övning med en partikelanalogi kan stödja eleverna i lärandeprocessen för kemisk beräkning. Resultatet tyder på att analogiövningen gynnade lärandet, och jag diskuterar utifrån detta möjligheten att inkludera den submikroskopiska kunskapsformen inom undervisningen av kemisk beräkning.

Teknisk förändring som innehåll i teknikundervisning

2023-06-19T09:38:34+02:00

Hösten 2022 infördes en ny läroplan för den svenska grundskolan, Lgr22, som också innehåller nya kursplaner. För teknikämnet innebär denna förändring att, i jämförelse med tidigare kursplaner, kunskapsinnehåll som relaterar till teknisk förändring blir ytterligare förstärkt. Syftet med den här artikeln är att definiera vad som kan vara kunskap, begrepp och progression när det gäller teknisk förändring, baserat på min egen forskning inom teknikens didaktik och teknikhistoria. Artikeln lyfter utifrån tre didaktiska modeller fram centrala kunskapsområden, begrepp och progression relaterade till teknisk förändring och teknikhistoria som innehåll i ämnet teknik.

Antibiotikaresistens bra område för att lära om evolution

2023-02-22T14:16:59+01:00

Utveckling av antibiotikaresistens hos bakterier kan vara ett bra sammanhang för att undervisa om evolutionära mekanismer. Till exempel kan det öka elevers förståelse för att evolutionen involverar slumpmässiga förändringar. Det visar en studie från Linköpings universitet.

Jämföra molekylbilder kan förbättra undervisning om kemisk bindning

2023-02-22T16:31:09+01:00

Bilder, filmer eller diagram som visar modeller av molekyler används ofta för att visualisera kemisk bindning. Men det är inte alltid som de jämförs och diskuteras utifrån sin funktion att belysa växelverkan och dess former. Det visade forskare i en studie, och menar att jämförelser skulle kunna utveckla undervisningen i kemiämnet.

Texter om forskare kan belysa naturvetenskapernas karaktär

2023-02-22T16:27:16+01:00

Populärvetenskapliga artiklar om verksamma forskare kan vara en resurs i undervisningen om naturvetenskapernas karaktär. En ny studie visar att det kan erbjuda elever en nyanserad bild av naturvetenskaplig forskning och motverka stereotypa uppfattningar. Det kan också öka elevers intresse och motivation eftersom verksamma forskare kan bli förebilder för eleverna.

Stor variation när elever visualiserar naturvetenskap

2022-12-20T11:06:49+01:00

Elever som får i uppgift att skriva, rita eller på annat sätt visualisera det naturvetenskapliga innehållet från undervisningen kan välja olika inriktningar för sin framställning. Forskaren Elin Westlund har undersökt vilka olika typer av bilder elever använder för att illustrera ett naturvetenskapligt ämnesinnehåll. I studien hittades både ett etablerat sätt att illustrera naturvetenskap men också okonventionella sätt att illustrera innehållet.

En bredd av utgångspunkter för dialog

2022-10-28T13:51:51+02:00

I det här numret presenterar vi texter som spänner över många utbildningsnivåer och typer av innehåll. Flera av texterna handlar om laborativ undervisning, och vi relaterar dessa till den systematiska översikt som Skolforskningsinstitutet presenterat om detta forskningsområde. Numret tar också upp olika former av kommunikation i klassrummet, forskning om yngre barns lärande och undervisning om tekniska system.

Så undervisar förskollärare om konstruktioner

2022-10-28T13:51:54+02:00

Att bygga och konstruera är ett vanligt teknikinnehåll i förskolan, men det finns inte så mycket forskning om hur undervisning om detta går till. I en studie undersöker därför forskare hur förskollärare undervisar om konstruktioner. Resultaten visar att förskollärarna använde fyra olika strategier, nämligen att engagera, vägleda, koordinera och visa.

Berättelser och drama kan hjälpa yngre barn att lära sig naturvetenskap

2022-10-28T13:51:57+02:00

Genom att få lyssna till och sedan dramatisera en berättelse kan yngre barn lära sig naturvetenskapliga begrepp och samband. Det menar forskare vid Karlstads universitet som har genomfört en studie där de undervisade barn mellan fyra och åtta år om virus och människans immunsystem.

Elever har låg kunskap om naturvetenskapliga undersökningar

2022-10-28T13:52:00+02:00

Naturvetenskapliga undersökningar är en viktig del av naturvetenskapen. Men trots att förmågan att genomföra dem är framskrivet i kursplanerna är det inte säkert att eleverna därmed också utvecklar kunskaper om vad som kännetecknar naturvetenskapliga undersökningar. En stor internationell studie har undersökt vilken syn elever har på detta. Resultaten från Sverige visar bland annat att de har svårt att skilja på data och evidens.

Liten ändring gav stor effekt på lärande om teoriers särdrag

2022-10-28T13:52:02+02:00

När lärare började jämföra naturvetenskapliga och pseudovetenskapliga teorier mer systematiskt och sammanhållet blev det lättare för eleverna att urskilja vilka skillnader som är väsentliga och varför. Relativt små ändringar i hur lärare presenterade jämförelsen kunde ha stor betydelse för elevernas lärande. Det visar en studie från Malmö universitet.

När kan vi börja undervisa om naturvetenskapens karaktär?

2022-05-02T15:52:18+02:00

En ny studie undersöker hur grundskolelärare resonerade medan de fick skapa en progression för innehåll om naturvetenskapens karaktär. Studien blottlade två skilda synssätt på hur innehållet kunde struktureras. De två synsätten kan resultera i att innehåll antingen exkluderas eller inkluderas i de lägre stadierna.

Viktigt att skilja på energi och materia i lärande för hållbar utveckling

2022-10-28T13:52:07+02:00

Förståelse för ekologiska samband är viktigt för lärande om hållbar utveckling. I en studie undersökte forskare hur elever i årskurs 6 resonerar om näringsvävar. Resultaten visar bland annat att elever kan ha svårt att skilja på flödet av energi och kretsloppet av materia.

Barns perspektiv och delaktighet i undervisning för hållbar utveckling

2022-10-28T13:52:11+02:00

Lärande för hållbar utveckling är ett viktigt mål i förskola och förskoleklass. Enligt FNs globala hållbarhetsmål ska utbildning ge alla barn och unga kunskaper och förmågor som gör dem rustade att bidra till en hållbar utveckling i ett globalt perspektiv. Därför intresserar sig många forskare idag för hållbarhetsfrågor inom ramen för yngre barns utbildning. Bland annat undersöker forskare hur undervisning för hållbar utveckling kan ge utrymme för barns perspektiv, delaktighet och aktörskap. I den här artikeln presenteras resultat från aktuell svensk forskning som rör undervisning för hållbar utveckling. Syftet är att inspirera förskollärare och lärare som vill utveckla undervisningen inom det här området.

Viktigt låta elever samtala under laborationer

2022-10-28T13:52:15+02:00

Det är viktigt att lärare utformar laborationer i naturvetenskap så att de stimulerar till olika typer av samtal mellan elever. Den slutsatsen drar forskare som i en studie har analyserat en grupp gymnasieelevers samtal under laborationer i fysik.

Dags för kroppen att bli ett innehåll i fysik?

2022-10-28T13:52:18+02:00

I en studie har forskare tittat närmare på hur elever i årskurs 8 använde kroppen för att lära sig att hantera utrustning och att observera fenomen. De kom fram till att kroppen spelade en avgörande roll i elevernas arbete med att producera fenomen, men att detta inte var något som problematiserades i undervisningen. Forskarna drar slutsatsen att kroppsligt kunnande är något som skulle kunna betraktas som ett fysikinnehåll på samma sätt som annat innehåll.

Svårt för lärare att bedöma laborativt arbete rättvist

2022-10-28T13:52:23+02:00

Laborationer anses vara en viktig del i skolans undervisning i naturvetenskap och elevernas förmåga att arbeta praktiskt ska bedömas i de nationella proven. En ny studie visar att det är svårt för lärare att göra en individuell bedömning av elevernas praktiska arbete.

Att sätta ord på elevers kunnande i teknik

2022-10-28T13:52:27+02:00

Att sätta ord på elevers kunnande är viktigt för lärares arbete i teknik. I ett klassrum fick elever arbeta med att bygga en fysisk modell av en stad med hjälp av papp och annat material. Läraren kunde då identifiera delar av elevernas tekniska kunnande.

Det är svårt att se helheten i tekniska system

2022-10-28T13:52:32+02:00

Kunskap om tekniska system är ett viktigt innehåll i teknikämnet. Ny forskning visar dock att blivande tekniklärare har svårt att identifiera de osynliga delarna i ett system. Lärarutbildningar behöver därför ha en tydlig helhetssyn i sin undervisning om tekniska system.

Möjligheter med STEM-undervisning genom robotik i förskolan

2022-12-21T14:53:14+01:00

I takt med att digitalisering, teknik och naturvetenskap fått en alltmer framskjuten plats i europeiska läroplaner för yngre barn har frågor väckts hos förskollärare och lärare i länderna om vad detta innebär för undervisningen. Som en följd skapades botSTEM-projektet (2017-2020), ett Erasmus+-projekt med samarbetspartners i Spanien, Sverige, Italien och Cypern. Syftet var att skapa och erbjuda förskollärare och lärare en verktygslåda i form av en interaktiv hemsida med exempel på undervisningsaktiviteter som kombinerar naturvetenskap, teknik, ingenjörskunskap, matematik och robotik för barn fyra-åtta år gamla, där lärarna kan hämta inspiration och också utbyta erfarenheter med varandra. I den här artikeln beskriver vi förskollärarnas arbete med naturvetenskap och robotik i botSTEM och de forskningsresultat, om undervisningsstrategier och kommunikation mellan lärare och barn, som projektet ledde fram till.

Låt NO-språket gro med PEN-modellen

2023-01-11T13:20:54+01:00

I denna essä beskrivs en modell som har teoretisk förankring i Systemisk Funktionell Lingvistik (SFL). Modellen är ett didaktiskt verktyg för lärare och illustreras i essän med elevskrivna laborationsrapporter i NO. Rapporterna undersöks genom att identifiera NO-ord och ord som beskriver experimentmaterial å ena sidan, och processord å andra sidan. Processorden är verb som beskriver vad som görs eller händer i ett experiment eller undersökning. Resultaten indikerar att modellen erbjuder lärare, att på ett systematiskt sätt, uppmärksamma inte bara NO-ord utan även processord som beskriver aktiviteter och skeenden. Modellen kan därför användas för att studera elevers språkbruk, vilket kan hjälpa lärare att stödja eleverna när de utvecklar sitt språkliga register i naturvetenskap.

Elever har ojämn kunskap om tekniska system

2022-10-28T13:52:36+02:00

Tekniska system finns nästan överallt i samhället, men det är ett område som innehåller utmaningar för undervisningen. I en ny studie beskriver forskare hur elevers nivåer av kunskap varierar inom olika aspekter av tekniska system. En slutsats är att det kan vara värt för lärare att satsa på områden med särskilda utmaningar, till exempel deras syften och styrning, och andra aspekter av tekniska system som inte syns.

Tre terminer av pandemi – professionellt lärande i det ”nya vanliga”

2022-10-28T13:52:48+02:00

Under tre terminer har hela utbildningsväsendet i Sverige varit hårt prövat av pandemin covid-19. Vi är fortfarande långt ifrån att kunna summera dess långsiktiga effekter. Utöver belastningen så har situationen också fört med sig nya sätt att arbeta, tänka och vara. Redaktionen för ATENA Didaktik vill med detta temanummer uppmärksamma och stödja det professionella lärande som under den senaste tiden har aktualiserats. I den här texten presenteras också hur skolan och forskning om undervisning har påverkats.

Virtuella laborationer eller fysiska?

2022-10-28T13:52:51+02:00

Virtuella laborationer gör det möjligt för elever att labba utan att vara i en laborationssal. Men hur står sig digitala laborationer mot fysiska laborationer? Allt mer forskning undersöker detta, och resultaten visar att det är viktigt för lärare att ha tänkt igenom målet med laborationen för att kunna bedöma om en virtuell eller en fysisk laboration är lämplig.

Didaktisk modell som stöd för en fyllig behandling av det komplexa riskbegreppet

2022-10-28T13:52:55+02:00

Många forskare menar att vårt samhälle kan betecknas som ett risksamhälle. Frågor om risk kopplar till flera olika skolämnen och inte minst till de naturvetenskapliga. En ny forskningsartikel presenterar en didaktisk modell som visar på riskbegreppets komplexitet och som hjälper lärare att behandla det på ett fylligt och mångsidigt sätt i sin undervisning.

Forskningslitteracitet – att läsa, värdera och använda forskning i praktiken

2022-10-28T13:52:58+02:00

Forskningslitteracitet är ett relativt nytt begrepp som handlar om att förstå, värdera och omsätta forskning i praktiken. Här ingår till exempel att kunna göra skillnad på originalforskning och texter som handlar om forskning och att förstå forskningens villkor. Att skolan ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad vetenskap står i Skollagen, och för att kunna leva upp till det behövs forskningslitteracitet.

Utforska representationer banar väg för meningsskapande

2022-10-28T13:53:01+02:00

Lärare kan skapa progression i lärandet genom aktiviteter där elever får konstruera och utforska innebörden av representationer. Det visar en studie där forskare undersökte hur elever utvecklade sina kunskaper med hjälp av representationer i en undervisningssekvens om människokroppen.

Att bygga relationer mellan lärare, student och naturvetenskapligt innehåll i digitala miljöer

2022-10-28T13:53:04+02:00

Att bygga relationer är en viktig del av lärande och undervisning. Det handlar såväl om relationer mellan individer som mellan individer och ämnesinnehåll. Dessutom skapar relationer mellan teknik, pedagogik och ämneskunskap fundament för lärarprofessionen i ett allt mer digitaliserat samhälle. Den snabba övergång till undervisning på distans på grund av COVID-19 som många lärare vid universitet och skolor har gjort innebär nya utmaningar för byggandet av dessa relationer. Men även om det är svårare att skapa relationer på distans är det fortfarande möjligt. På Högskolan i Halmstad har undervisningen i lärarutbildningens kurser med naturvetenskapligt innehåll gett erfarenheter och anpassningar som är intressanta att dela med sig av. I vårt arbete som lärare innebar onlineläget att flera komplexa tekniska och professionella utmaningar har kunnat uppmärksammas och lösas. Syftet med den här texten är att beskriva hur vi tagit oss an de utmaningar som detta inneburit och att reflektera över de kompetenser som vi utvecklat under anpassningen av olika processer i vår undervisning till den rådande situationen.

Möjligheter och utmaningar med digitala verktyg i undervisning om naturvetenskap

2022-10-28T13:53:06+02:00

Att helt basera NV-undervisningen på digitala verktyg kan ge flera fördelar för både lärare och elever, men är också förenat med vissa utmaningar. Det visar en studie från Karlstads universitet. Forskaren använde ramverket TPACK för att undersöka hur lärares kunskaper om hur ämnesinnehåll, pedagogik och teknik samspelar i planering och genomförande av undervisning med digitala verktyg.

Covid-19 i svenska skolor synliggör sårbarhetens potential i lärares praktik

2022-10-28T13:53:09+02:00

När covid-19-pandemin skakar utbildningssystemet i grundvalarna angrips inte bara elever och lärare utan också de pågående processer som skapas i utbildningens relationella spänningsfält. Syftet med denna text är att belysa lärares förmåga att ta in och agera i den unika fysiska och digitala kontext som uppstår. Studien genomfördes mellan 19 mars och 19 april 2020. Genom dagboksanteckningar och reflektionsnoteringar dokumenterade fem svensklärare sin skolvardag under denna tid. Med hjälp av begreppet respons- och ansvarskapabel pedagogik analyseras de förändrade processerna och lärares agerande. Studien visar att de komplexa händelserna aktiverar lärares känslighet för sina inneboende förmågor och sin moraliska kompass. Med andra ord, de sociala, politiska och materiella relationer som uppstår påverkar lärares etisk-politiska praktik. Det blir än mer centralt att vara uppmärksam, nyfiken och agera ansvarsfullt. En sådan respons- och ansvarskapabel pedagogik förstärks alltså när den gängse lärarpraktiken delvis är satt ur spel. Avslutningsvis diskuteras hur undervisningen ska bedrivas framöver. Hur ska vi tänka när skolan fortsätter att innebära en turbulent tillvaro?

Didaktiska modeller som kärnan i ämnesdidaktik

2022-10-28T13:53:11+02:00

Didaktiska modeller kan fungera som en resurs för att reflektera och kommunicera kring didaktiska frågeställningar som dyker upp i planering, genomförande och utvärdering av undervisning. De kan även tillhandahålla en begreppsapparat som kan synliggöra saker som man som lärare annars inte lika lätt skulle ha uppmärksammat. I forskarskolan NaNo har begreppet didaktiska modeller spelat en central roll. Den tillkom utifrån tanken att förena ämnesdidaktisk forskning med lärares kunnande till en vetenskap för lärare.

Lässtrategier i teknikämnen ger elever redskap för att utveckla yrkeskunskap

2022-10-28T13:52:30+02:00

Läsning av faktatexter i yrkesspecifika ämnen utgör en utmaning för eleverna. Jag har genom att inkludera undervisning om lässtrategier parallellt med ämnesundervisningen inom husbyggnad på teknikprogrammet utvecklat ett arbetssätt för att stimulera elevernas läsning och förmåga att ta till sig, lära sig och förstå det ämnesspecifika innehållet. Resultatet visade att det blev skillnad. När jag tidigare lät elever arbeta traditionellt med instuderingsfrågor gav de svar som innehöll den kunskap jag valt ut åt dem. När jag nu istället lät elever arbeta med lässtrategier parallellt med ämnesundervisning visade de större förmåga att använda relevanta begrepp, analysera och beskriva kopplingar i ämnet samt dra slutsatser av det de lärt sig.

Förskollärares barnsyn kan motverka eller förstärka könsstereotyper

2022-10-28T13:53:16+02:00

Vuxnas syn på feminitet och maskulinitet påverkar hur de bemöter barn. I en studie undersökte forskare hur förskollärarstudenter resonerade om situationer där barn intresserade sig för naturvetenskap. Resultaten visar på två huvudsakliga synsätt: att barns intressen kan utvecklas oberoende av kön, respektive att könsstereotypa beteende är medfödda.

Jämförelser med djurvärlden kan ge stereotyp bild av kön i skolan

2022-10-28T13:53:19+02:00

Det kan finnas problem med att utgå från djurvärlden för att undervisa om människans sexualitet. En ny studie har undersökt hur föreställningar om manligt och kvinnligt kan komma till uttryck i naturkunskapsundervisningen. Bilden som förmedlas är att sexualitet handlar om reproduktion och att manligt och kvinnligt är varandras motsatser.

Stämmer det att eleverna förlorar sitt intresse för naturvetenskap på högstadiet?

2022-10-28T13:53:22+02:00

”Elever förlorar sitt intresse både för innehållet och det som görs i det naturvetenskapliga klassrummet när de kommer upp på högstadiet.” Detta är en sanning för många lärare och forskare. Per Anderhag och hans kollegor har valt att undersöka denna föreställning och presenterar ett resultat som tvingar oss till ett perspektivbyte.

Direkt bedömning - ett exempel på kollegialt lärande i fysik på gymnasiet

2022-10-28T13:52:44+02:00

Under läsåret 2019/2020 genomförde jag och mina fysikkollegor på Katedralskolan i Växjö ett utvecklingsarbete. Vårt utvecklingsarbete startade med diskussioner utifrån Skolverkets allmänna råd om betyg och betygsättning, samt didaktiska forskningsresultat kopplade till laborationsundervisningen. Vi enades om att inom ramen för ett kollegialt lärande försöka utarbeta en metod för bedömning av elevers praktiska färdigheter. Vårt utvecklingsarbete mynnade ut i ett försök att tillämpa direkt bedömning genom att observera och bedöma elevers praktiska färdigheter under laborationer. Våra erfarenheter visar olika praktiska faktorer och dilemman vi behövde beakta i bedömningssituationen. Vidare visar våra erfarenheter att tolkningen av praktiska färdigheter är komplicerad, och att praktiska färdigheter inte definieras i styrdokumenten.

Samhällsfrågor i nv-klassrummen – från enkel kontextualisering till fokus på handlingskompetens för global miljörättvisa

2022-10-28T13:53:25+02:00

Under flera decennier har forskare inom naturvetenskapernas didaktik undersökt hur aktuella samhällsfrågor kan få betydelse i naturvetenskapsundervisningen. Flera olika inriktningar har vuxit fram, där undervisningens syfte och genomförande skiljer sig åt. Det handlar om allt från att samhällsfrågorna endast bidrar med ett sammanhang, där elever relativt förenklat tillämpar naturvetenskapliga kunskaper, till att undervisningen syftar till att lägga en grund för global handlingskompetens. I den här artikeln beskriver vi några olika inriktningar med exempel på hur de kan omsättas i undervisningspraktiken. Därmed vill vi synliggöra överväganden man som lärare kan behöva göra när man vill använda samhällsfrågor i sin nv-undervisning.

Blivande naturvetare vill förbättra världen med hjälp av naturvetenskap

2022-10-28T13:53:29+02:00

Under senare år har det blivit allt vanligare med hållbarhets- och samhällsfrågor i NT-klassrummen. Vad elever redan gör och vad de vill göra i framtiden för att förbättra världen kan användas för att utveckla sådan undervisning. En ny forskningsstudie visar hur engagemanget i hållbarhetsfrågor kan se ut hos starkt nv-inriktade elever.

Värderingar påverkar vilken roll kunskaper spelar i argumentation

2022-10-28T13:53:32+02:00

Det kan vara viktigt att synliggöra värderingarnas roll och inte enbart fokusera på kunskapernas roll i kontroversiella samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll. Det kan hjälpa eleverna att bli mer medvetna om olika perspektiv och intressen som finns representerade i denna typ av frågor.

Vilken roll spelar känslor och värderingar för elevers lärande?

2022-10-28T13:53:35+02:00

Att lära handlar inte bara om att inhämta kunskaper. Meningsfullt lärande innefattar också känslor och värderingar. Resultat från en ny studie visar hur känslor kan bidra till elevers lärande och hur det också kan vara en utgångspunkt för nya värderingar.

Undervisning om hållbar utveckling ger effekt

2022-10-28T13:53:38+02:00

Undervisning som belyser hållbar utveckling utifrån komplexa sammanhang gör skillnad. Det visar en svensk enkätstudie, som dock även pekar på att elever generellt har en låg medvetenhet kring dessa frågor.

Ramverk för bedömning av argumentation om samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll

2022-10-28T13:53:41+02:00

Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) är verkliga frågor med en tydlig naturvetenskaplig förankring som har en potentiellt stor inverkan på samhället och människors liv. Dessutom innehåller SNI alltid etiska dilemman och intressekonflikter. Det finns flera utmaningar förknippade med att arbeta med SNI i undervisningen, varav en är bedömning av elevers argumentation. Den här artikeln presenterar ett ramverk som kan ge stöd vid sådan bedömning.

Tema: Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll

2022-10-28T13:53:44+02:00

Detta temanummer av ATENA Didaktik fokuserar på samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) . Sådana frågor är komplexa och autentiska, och får ofta utrymme i media. SNI kan därför användas i undervisning på många olika sätt och med olika syften. Temanumret presenterar olika aspekter av området genom att samla Notiser från forskningsfronten som tidigare varit publicerade på NATDID:s hemsida tillsammans med en nyskriven Forskningsgenomgång om olika inriktningar inom SNI-undervisning.

Informella lärmiljöers effekter på elevers lärande och intresse för naturvetenskap: En översikt

2022-10-28T13:53:13+02:00

Informella lärmiljöer såsom museer, djurparker och science centers kännetecknas av att de är öppna för allmänheten och att de inte behöver ha en formell koppling till skolväsendet. Denna artikel syftar till att ge en översiktlig beskrivning av forskning om informella lärmiljöers effekter på elevers lärande och intresse för naturvetenskap. Forskningen visar att informella lärmiljöer kan påverka elevers lärande och intresse positivt. Samtidigt är kunskapen begränsad om hur detta går till och vilken betydelse besök har för ett mer beständigt intresse. Studierna lyfter särskilt (1) det sociala sammanhang som miljöerna erbjuder, (2) möjligheten till alternativa ingångar till naturvetenskap, samt (3) kopplingen till den reguljära skolverksamheten som viktiga aspekter för informella lärmiljöers möjlighet att påverka elevernas lärande och intresse. Utifrån detta diskuterar artikeln möjliga sätt som informella lärmiljöer kan kopplas till skolans formella undervisning i naturvetenskap.

Fysik och kemi i fokus för kommunikationen mellan lärare och barn i förskolan

2022-10-28T13:52:41+02:00

Den här artikeln sammanfattar resultaten från tre studier om förskollärares och barns samtal under naturvetenskapliga aktiviteter, där kreativt skapande varit en del av upplägget. Resultatet visar hur möjligheten till lärande kan hindras när förskollärare och barn har fokus på olika delar i en undervisningssituation och ger exempel på vad man som lärare kan tänka på för att gemensamt fokus ska bibehållas. Studierna pekar även ut möjliga fallgropar att som förskollärare vara medveten om i arbetet med ett naturvetenskapligt lärande, till exempel abstraktioner. Slutligen diskuteras de kommunikationsmönster som kunnat identifieras hos förskollärare och barn i de naturvetenskapliga aktiviteterna.

En plats för samtal mellan profession och forskning

2022-10-28T13:53:47+02:00

Välkommen till första numret av ATENA Didaktik - en digital, professionsvetenskaplig tidskrift om ämnesdidaktisk forskning inom de naturvetenskapliga ämnena och teknik. Tidskriften vänder sig till lärarprofessionen och forskare, och vår förhoppning är att den ska ge lärare bättre förutsättningar att bygga undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Viktigt att lärare engagerar sig både under och efter grupparbeten

2020-06-17T12:23:17+02:00

När lärare ställer frågor för att få elever att prata med varandra och reflektera över ett ämnesinnehåll så blir inte alltid elevsamtalen så innehållsrika. En ny studie uppmärksammar lärarens viktiga roll för att hjälpa grupper som kört fast. Lärarens roll är också viktig för att lyfta resultaten från grupparbeten i en efterföljande diskussion med hela klassen.

Globala frågor kan motivera elever i naturvetenskap

2020-06-17T12:23:39+02:00

Högstadieelever lyfter fram innehåll kopplat till globala frågor som mycket viktigt i de naturvetenskapliga ämnena. Naturvetare betonar vetenskapliga modeller som ett särskilt viktigt område att undervisa om medan lärare lyfter fram utbildning för demokrati. Det visar en studie med syftet att ge kunskap om hur skolans undervisning i naturvetenskap kan utvecklas.

CoRe – ett didaktiskt verktyg för planering och professionsutveckling

2021-01-19T12:41:32+01:00

Artikeln beskriver ny forskning kring det didaktiska reflektionsverktyget CoRe (Content Representations) och behandlar även verktygets grund i Pedagogical Content Knowledge (PCK). Det sistnämnda myntades av Shulman i mitten av 1980-talet och kan översättas till pedagogisk innehållskunskap. CoRe kan användas både för undervisningsplanering och för att identifiera och utveckla lärares PCK. Det hjälper dem att göra detaljerade beskrivningar av svaren på de didaktiska frågorna i relation till bärande idéer (Big Ideas) inom ett specifikt ämnesområde. En CoRe består av åtta reflektionsfrågor. I slutet av artikeln jämförs CoRe-frågorna med Klafkis fem frågeområden för en bildningsorienterad ämnesundervisning. Utifrån denna jämförelse föreslås en vidgad syn på såväl CoRe som PCK.

Barn i förskoleklass skapar mening om evolution och djurs utveckling

2020-10-21T14:38:19+02:00

I den här texten sammanfattar jag resultaten av min avhandling "Encountering evolution: Children’s meaning-making processes in collaborative interactions". Resultaten baseras på videoanalyser av tre olika gruppbaserade aktiviteter med evolution i fokus. Alla barn som deltog i studien gick vid tiden i förskoleklass. Då förskoleklassens verksamhet har drag både av förskolans lekbaserade praktik och grundskolans mer undervisningsinriktade praktik, är min förhoppning att resultaten kan vara till nytta för lärare och pedagoger i såväl förskolan som grundskolan. Sammanfattningsvis visar resultaten att både tillgång till material och uppgifters utformning och kontext har stor påverkan på vad som sker när barn deltar i aktiviteter med naturvetenskapligt innehåll.

Erfarenheter av en didaktisk modell för undervisning om hållbar energi

2020-06-17T12:26:57+02:00

Att samtidigt stödja både kunskapsutveckling och demokratisk fostran kan vara ett dilemma för lärare. Ett sätt att möta utmaningen är via samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI). Jag har använt en didaktisk modell för att utveckla SNI-undervisning om hållbar energi. Mina reflektioner handlar om hur lärare kan organisera undervisningen och analysera elevernas arbete.

Att utveckla sin undervisning genom reflektion och kollegialt lärande

2020-06-17T12:27:20+02:00

Denna essä handlar om elevers lärande som fokus för lärares kontinuerliga professionella lärande. Den utgår från mina erfarenheter om undervisning, handledning, kollegialt lärande och lärande i nätverk. Med en modell för det kollegiala lärandet får lärarna stöd för att utveckla sin undervisning och för att öka elevernas lärande. Modellen stödjer lärares nyfikenhet av den egna praktiken och viljan att kontinuerligt utveckla sin undervisning. Reflektion och kollegialt lärande blir ett nav i det professionella lärandet. Framgångsfaktorer för det kollegiala lärandet är struktur, en väldefinierad handledarroll och äkta engagemang.