Information för författare

ATENA Didaktik finns till för delande av forskning om och erfarenheter av skolundervisning inom naturvetenskap och teknik. Vi välkomnar och uppmuntrar därför dig att skicka in ett bidrag till ATENA Didaktik. Vi tar emot bidrag om såväl forskning som lärares erfarenheter. Redaktionen ger dig stöd under skrivprocessen. Bidrag till ATENA Didaktik granskas redaktionellt, men inte vetenskapligt i en formell kollegial granskning (peer review).

Så skriver du för ATENA Didaktik

ATENA Didaktik är en professionsvetenskaplig tidskrift. Det innebär att texterna är skrivna specifikt för lärare, förskollärare och andra som är verksamma i skolan. NATDID har producerat en serie av fem korta filmer om professionsvetenskapligt skrivande. De ger dig mer information om professionsvetenskapligt skrivande och vad du bör tänka på när du skriver för ATENA Didaktik. Filmerna finns här.

Information om format, rubriker, figurer med mera hittar du på sidan Checklista, formalia och skicka in. Se till att du uppfyller checklistans kriterier innan du skickar in.

Processen kring ditt bidrag

ATENA Didaktik har en redaktion som ger skribenter stöd under skrivprocessen. Om redaktionen bedömer att en text är lämplig för tidskriften får du/ni skriftliga kommentarer på den. Texter som inte bedöms som lämpliga får avslag. En text kan bedömas som olämplig om den till exempel inte är relevant för undervisning i naturvetenskap och teknik. Syftet med kommentarerna är att texten ska bli tydlig, sammanhängande och ha ett språk som är anpassat till målgruppen. Därefter får du/ni lämna in en reviderad version av texten. Proceduren kan behöva upprepas flera gånger. Redaktionen har som riktlinje att ge kommentarer på inkomna texter inom en månad. Det är redaktionen som avgör när en text är redo för publicering.

Texttyper

Det finns fyra typer av texter som ATENA Didaktik publicerar. Du kommer att få ange vilken texttyp/sektion som din text är skriven i när du laddar upp ditt dokument och skickar in ditt bidrag. Texter som skickas in till tidskriften ska vara skrivna på svenska. Längden på texten kan variera. Mellan 3000 och 5000 ord är vanligt, men kortare manuskript är också välkomna. Här beskrivs de fyra olika texttyperna närmare:

Reflektioner från praktiken

Erfarenheter som görs i klassrum och andra lärmiljöer är viktiga för att utveckla såväl praktiken som forskningen. “Reflektioner från praktiken” ger läsaren tillgång till berättelser ur undervisningen och kritisk prövning av vad dessa erfarenheter betyder.

Texterna är skrivna i essäformat, till exempel i form av en berättelse om skeenden i lärmiljöer eller för- och efterarbete. Det kan handla om en beskrivning av genomförandet av en laboration, införandet av ett nytt läromedel eller användandet av läroplaner. Essäformatet kräver inte att texterna baseras på publicerad forskning. Däremot ska de innehålla en kritisk prövning av erfarenheter genom teoretisk reflektion, till exempel med hjälp av didaktiska modeller. Texterna kan ses som ett steg mot beprövad erfarenhet. Essän ska ha ett tydligt syfte, och beskriva bakgrunden och sammanhanget för erfarenheterna. Innehållet ska vara sakligt men tonen kan vara personlig och språket berättande.

Forskningsrapporter

Studier som publiceras i till exempel vetenskapliga forskningstidskrifter kan ibland vara utmanande att läsa och svåra att få tag i. “Forskningsrapporter” ger läsaren resultaten från publicerade studier och är skrivna av forskarna bakom studierna.

En forskningsrapport baseras på en eller flera publicerade/granskade texter där forskaren själv är medförfattare. Det är viktigt att det är tydligt vilka publikationer som texten baseras på. Tänk också på att texten ska vara anpassad efter målgruppen, och inte vara onödigt krånglig med snåriga metoder och begrepp eller djuplodande bakgrund. Det som står med ska ha relevans för texten. Syftet med såväl studien (samt eventuella forskningsfrågor) som ATENA-texten ska anges tydligt och skrivas tidigt. Språket ska inte vara tyngt av forskningsbegrepp. Texterna kan dock ha en “bildande funktion” genom att föra fram och förklara vetenskapliga begrepp som kan vara av relevans för lärarprofessionen. Texterna ska ha sparsamt med referenser. De referenser som används ska underbygga centrala påståenden.

Forskningsgenomgångar

Forskning bygger hela tiden vidare på den grund som lagts av tidigare studier, och forskningsresultat ger därför ofta en rikare bild om de presenteras tillsammans med andra studier. “Forskningsgenomgångar” ger läsaren tillgång till sammanställningar av, och diskussion om, olika forskningsstudier inom ett forskningsområde.

En forskningsgenomgång baseras på fler än en vetenskapligt granskad publikation inom ett för NT-didaktiken relevant område. Den behöver inte vara heltäckande. Texten ska snarare ge konkret information och exempel från studierna som ingår än att ge en lista över alla studier som har gjorts inom ett område. Författarna behöver vara tydliga med hur urvalet av vetenskapliga publikationer har gått till. Det är också viktigt att urvalet inte är skevt och att det inte används för att argumentera för en viss ståndpunkt. Detta innebär att texterna inte ska undanhålla forskning som motsäger budskapet i texten. Det ska vara tydligt när det är författaren som tolkar och drar slutsatser och när det är påståenden från de forskningspublikationer som ingår. Texterna ska ha ett tydligt syfte.

Notiser från forskningsfronten

Varje dag publicerar forskare nya resultat från forskning om NvT-didaktik. “Notiser från forskningsfronten” ger läsaren en inblick i detta flöde genom att kort presentera något huvudresultat från sådana studier. Observera att dessa texter skrivs av NATDID.